Banana Party Ingarp 2000

JÄTTEGUL PÅ BANANPARTY!

Med "Electric Banana Band" i kassettbandspelaren for vi med bilen ut i den småländska landsbygden. Mitt i den utspridda bygemenskap, som kallas Ingarp, ligger Missionskyrkan. Denna mörka novemberkväll kväll var kyrkan inbjudande upplyst och det banangula ljuset strålade ut från alla fönster. Vi var inte först på banan, men hittade en ledig parkeringsplats. Med gosebanan, banan-T-shirt, banandekorationer och entréavgiftsbananer begav vi oss mot insläppet i källardörren.

Innanför dörren ryggade vi förskräckt tillbaka och började fundera på, när vi senast vaccinerade oss mot gula febern? Efter ett ögonblick insåg vi, att det bara var kassörskan i entrén, som hade klätt ut sig till banan, så det var ingen fara. Det var bara leendet som smittade.

Vi betalade vår entréavgift i bananer och annan valuta och började mingla bland 120 bananentusiaster i olika åldrar. Somliga måste ha föredragit bananpuré. En läcker bananshake bjöds som välkomstdrink, tillsammans med en mindre bananknäcka. Här fanns många fantasifulla kostymer. Vi mötte en banan i pyjamas, en chiquitaflicka, en bananodlare och flera olika bananer och andra gulingar. Bananen är helt klart en böjelse som många njuter av.

Snart var det dags, att sätta sig tillrätta framför scenen. Lokalen var omsorgsfullt dekorerad med alla sorters bananprylar. Vilka fick vi lyssna till här, om inte den enastående lokala varianten av "Electric Banana Band"! De höll hög klass på sina låtar och fansen kommer säkert att hänga som klasar kring dem, om de fortsätter sina framträdanden. Vilket tryck!

Tryck finns det också på olika bananmärken. Samlaren Kjell Ljunggren visade bananmärken från sin hemsida och berättade om sin hobby. Han har nästan 500 bananmärken själv, men har kontakt med en amerikansk samlare, som har 5000 bananmärken. Vi fick höra Radio Jönköpings intervju med Kjell om bananpartyt, från fredagens radioutsändningar. Under kvällen kunde Kjells bananmärkessamling beskådas live, tillsammans med flera andra utställda bananprylar.

Sedan var det tid för läckra bananrätter för gourmeter. Som varmrätt kunde man välja mellan "Chilibananer i baconpyjamas", "Ugnsgratinerad kassler under Hawaiitäcke", "Oystermarinerad kyckling med hot bananmangosalsa" och "Fisk i gott sällskap". Ris och grönsaker serverades till. Bananer gör sig mycket bra i varmt tillstånd i många maträtter! För matälskare var detta kvällens höjdpunkt.

Efter maten fanns tid att studera bananutställningen. Under tiden kunde man förfriska sig med bananchips, banangodis och banancider från ett lokalt bryggeri i Småland! Det fanns bananpartytröjor att beställa, för den som ville ta chansen, att visa att han/hon varit med på bananpartyt.

Naturligtvis fick "Electric Banana Band" släppa loss i ytterligare några låtar. Efter lite mer bananinformation var det dags för årets viktiga diskussion för alla seriösa bananfantaster. Vilken är den rätta änden att öppna bananen i? Är det "knoppen" eller "skaftet"? Diskussionens vågor gick höga, med många engagerade inlägg. Tyvärr lyckades inte heller denna gång mötet enas om en gemensam uppfattning. Frågan fick, som vanligt, bordläggas till nästa bananparty.

Nu kom efterrätterna fram. Vi kunde smaka på "Bananglass", "Bananpaj" eller "Bananpanik". Efter dessa godbitar fanns ingen som skulle ha kunnat få ner ens en liten kokbanan till.

En hemlig jury hade under kvällen studerat bananpartygästerna extra noga och utsåg kvällens mest bananklädda deltagare. Kvällens banandrottning utsågs och ett par hederspriser delades ut.

För att påminna om att man också måste ha något innanför skalet, avslutades kvällen med en banandakt.

Nöjda, mätta och belåtna gick vi ut och satte oss i bilen, för resan hem genom natten. Synd att det är sju år kvar till nästa gång!

Bananpartyt i Ingarp 2000 får fem bananer, på en skala 1-5!

Sven Bågesund

Super amarillo en la fiesta del banano 


Con la música de “Electric banana band” en el auto salimos hacia el campo en Småland. En el centro de la comunidad llamada Ingarp se encuentra la Iglesia del pacto de Ingarp. En esta noche oscura de noviembre la luz amarillenta como el banano alumbra desde todas las ventanas de la iglesia.
No fuimos los primeros en llegar pero por lo menos pudimos conseguir un lugar para parqueo.Con gorras, camisetas y otras decoraciones bananescas y por supuesto con verdaderos bananos para poder entrar nos dirijimos hacia la puerta de ingreso.

Tras la puerta de ingreso empezamos a preguntarnos cuando fué la ultima vez que nos vacunamos contra la fiebre amarilla? Despues de un momento entendimos que solamente era la cobradora que se habia disfrazado de banano asi que no era nada peligroso. Su sonrisa fué contagiosa.

Pagamos la entrada con bananos y otra moneda i empezamos a reunirnos con 120 bananoaficionados en diferentes edades. La mayoria deben haber preferido el puré de bananas ya que eran muy jóvenes. Un sabroso shake de banana recibimos como bebida de entrada junto a un bocadillo de banano.
Aqui se podia observar una diversidad de trajes. Vimos un banano en pijamas, una muchacha “Chiquitabanana”, un productor bananero y muchos mas bananos y amarillos. El banano es una tentación la cual muchos la disfrutan.

Luego de un momento llegó la hora de sentarse frente al escenario. El local estaba bien ornamentado con toda clase de cosas bananescas. Y a quien pudimos escuchar? nada más ni nada menos que a “Electric Banana Band” claro un grupo local. Ellos tocaron de lo mejor y sus fans van con seguridad a seguirles como locas cada vez que ellos canten. Que bien!

Tambien hubo clase en cuanto a etiquetas se refiere. El coleccionista Kjell Ljunggren mostró etiquetas que se encuentran en su página web y nos contó sobre su afición. èl tiene casi 500 etiquetas reunidas pero esta en contacto con un coleccionista americano que tiene como 5000 etiquetas.
Escuchamos la entrevista que le hicieron a Kjell en Radio Jönköping acerca de la fiesta durante esa semana. Durante esta noche se pudo ver las etiquetas en vivo y en directo y ademas muchas otras cosas que se expusieron aqui.

Asi llegó la hora de la comida bananesca. Como plato fuerte se podía elejir entre “Banano con chili y carne en pijamas”, “Carne al horno con cobija Hawaiana”, “Pollo marinado con salsa de banano y mango caliente” y “pescado en buena compañia”. Todo esto acompañado de arroz y verduras. Los bananos calientes son esquisitos en muchas comidas! Para los amantes a la comida fue este momento lo mejor de la noche.

Lego de la comida hubo tiempo para observar la exposición de banano. Tambien se podia comer chifles, caramelos y cidra de banano de una embasadora local en Småland. Habia camisetas de la fiesta del banano a la venta para quienes quería tener un recuerdo. 

Naturalmente que “Electric banana Band” tocó más. Luego de un poco más de música e información sobre los bananos llegó el momento de la tan esperada e importande discusión para todos aquellos aficionados serios. Cual es el lado correcto para abrir un banano? Es el boton o es el rabito? La discusión se abrió con muchos argumentos y se volvió acalorada. Desgraciadamente no se pudo llegar a una conclusión o una respuesta a esta incognita. esta pregunta queda una vez más sin respuesta hasta la próxima vez. 

Ahorra empezaron a servir los postres. Pudimos saborear “Helado de banano”, “Torta de banano” y “Panik de banano”. Despues de todo esto creo que nadie podía comer ni siquiera un pedacito de banao.

Un jurado secreto habia durante la noche elegido la persona mejor disfrazada, es decir ellos habia buscado el mejor disfraz de la noche. La reina del banano se eligió y se repartió premios. 

Para mostrar que tambien es necesario tener algo debajo de la cáscara cerramos la noche con un bananodevocional.

Alegres, llenos y contentos salimos y nos sentamos en el auto para ir a casa. Que pena que tiene que pasar 7 años más antes de la próxima fiesta del banano!

La fiesta del banano en Ingarp se merece 5 bananos en una escala del 1 al 5! 

Sven Bågesund / David Lomas


JätteGul